Stadgar Föreningen har till ändamål att sammansluta de företag och personer inom Östergötland som bedriver eller har bedrivit byggnads- och därmed sammanhörande verksamhet. Läs mer i ett utdrag ur våra stadgar

Verksamhet Föreningens är verksam i Norrköping, Söderköping, Finspång och Valdemarsvik kommuner. Byggmästarföreningens nuvarande uppgift är att verka för en kollegial sammanslutning, främja och stödja allmänna branschintressen. Läs mer

Historia & stiftarna Den 20 februari 1894 bildades Byggmästare-föreningen i Norrköping. Det gamla skråväsendet, som gett stadga åt förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, hade sedan länge upphört. Läs mer i utdraget ur föreningens jubileumsbok vid dess 50 år

Norrköpings Byggmästareförenings stadgar §§ 1 – 3

§1 Föreningens ändamål
Föreningen har till ändamål att sammansluta de företag och personer inom Östergötland, som bedriver eller har bedrivit byggnads- och därmed sammanhörande verksamhet, för att tillvarata och främja allmänna intressen inom byggnadsverksamheten, medverka till medlemmarnas och hos dem anställd personals vidareutbildning samt genom stipendier eller på annat sätt stödja byggindustrins utveckling. Föreningen har bl.a. att genomföra periodvis återkommande arrangemang som syftar till utveckling inom branschen.

§2 Föreningens säte
Föreningen har sitt säte i Norrköping.

§3 Medlemskap och inträde
Två medlemmar i föreningen skall till styrelsen rekommendera företag eller fysisk person till medlem i föreningen. Styrelsen framför förslaget till föreningsmötet när det gäller tillstyrkan. Föreningsmötet beslutar.

Till medlem i föreningen kan inväljas företag enligt §1 samt fysisk person som har varit huvudägare av eller varit anställd i sådant företag som avses i §1.

Vägledande för styrelsens bedömning av medlemskap för fysisk person, personligt medlemskap, är att personen i sin anställning haft ansvar för väsentlig del av företagets eller dess lokala kontors byggnads- och affärsverksamhet eller eljest skapat sig en aktad ställning i branschen, visat engagemang för föreningen och endast i begränsad omfattning övergått till annan verksamhet än sådan som bedrivs av företag som avses i §1.

Tillbaka

Verksamhetsområde och arbetsuppgifter

Föreningens verksamhetsområde omfattar Norrköping, Söderköping, Finspång och Valdemarsvik kommuner. I Norrköping har föreningen haft sin största verksamhet. I de tre förstnämnda kommunerna har en expanderande industri fört med ett omfattande byggande av bostäder, affärslokaler, administrativa centrum och en regional infrastruktur. I Söderköping har medlemsföretagen medverkat i ambitionen att tillvara ta de kulturhistoriska miljöerna, vilket resulterat i attraktiva boendemiljöer.

Under de gångna åren 100 åren har stora förändringar skett i föreningens medlemsstruktur. I början bestod föreningen av enskilda byggmästare. De senaste decennierna har många av dessa företag köps upp av riksföretag, en del har expanderat och själva blivit rikstäckande företag.

Byggmästareföreningens tidigare arbetsuppgifter har förutom att ha företräda medlemmarna i branschfrågor även varit att vara lokal arbetsgivarpart avseende löne- och arbetsrättsliga frågor. En annan viktig uppgift har varit att stödja företagen i vidareutbildning dess personal.

Från och med den 1 juli 2000 omorganiserades och överflyttades de operativa bransch- och arbetsgivarfrågorna från Byggmästareföreningen och övriga byggmästarföreningar i landet till den nybildade bransch- och arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier. Norrköpings Byggmästareförenings kvarvarande och nuvarande uppgift är att verka för en kollegial sammanslutning bland de företag och personer Östergötland, som bedriver eller ha bedrivit byggverksamhet, samt främja och stödja allmänna branschintressen och utbildning av medlemsföretagens personal.

Tillbaka

Historia och stiftarna

Utdrag ur Norrköpings Byggmästareförenings jubileumsbok vid dess 50 år.
Det var 1894. Det gamla skråväsendet, som gett stadga åt förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, hade sedan länge upphört. Redan 1854 hade det ärevördiga byggmästareämbetet upplösts och överlämnat sin kassa till borgerskapets nödhjälpsfond. Byggmästarna var inte längre hantverkare utan företagare och entreprenörer, de anställda inte längre gesäller, lärpojkar eller drängar utan byggnadsarbetare. Grunden hade således lagts för det nuvarande systemet med klart urskiljbara parter på arbetsmarknaden. Arbetarna hade börjat organisera sig och samordnade strejker var inte ovanliga. Det började bli nödvändigt även för byggmästarna att sluta sig samman.

Fem år tidigare hade det bildats en byggmästarförening i Stockholm och vid ett byggmästarmöte i Göteborg 18893 skisserades en landsomfattande organisation. Det var då självklart att Norrköping, som var den stora, ekonomiskt och industriellt dominerande staden i östra Götaland, skulle utses till huvudort för östra kretsen.

Den 20 februari 1894 bildades därför Byggmästareföreningen i Norrköping som underavdelning av Sveriges Byggmästareförening. Föreningen fick från början 12 medlemmar:

• Byggmästaren CJ Andersson 54 år
• Byggmästaren Svante Håkansson 39 år
• Konduktören Gustav Ph Olander 55 år
• Byggmästaren Anders Pettersson-Hamström 39 år
• Byggmästaren E F Stenberg 48 år
• Arkitekten Gustaf Paulson 32 år
• Stadsarkitekten K L Flodin 37 år
• Byggnadsinspektören C A Larsson 32 år
• Byggmästaren Ernst Andersson 23 år
• Arkitekten P A Löfgren
• Byggmästaren Oskar Nylander (bildade snart lokalavdelning i Linköping)
• Byggmästaren Fr Aug Påhlman (bildade snart lokalavdelning i Linköping)

Sitt nuvarande namn, Norrköpings Byggmästareförening, fick föreningen först 1907, då den omorganiserades för att kunna anslutas till Arbetsgivareförbundet.

Tillbaka